Archive for april 5th, 2009
Fin kväll
söndag, april 5th, 2009Var ute och gick i en och en halv timme. Det var mysigt, men det hade varit med sällskap. Blev dock rätt så kallt framåt halv nio så då började jag bege mig hemåt. Kameran följde med ut, men allvarligt den är inte lika bra längre. Den tar inte lika bra bilder som för ett halvår sedan – lite tråkigt då jag för tillfället inte har råd med en ny kamera.
Har jag tur så kan jag få en i födelsedag eller jul. För mina egna pengar och den ev. lönen jag får i sommar kommer nog gå åt till körkortet. Förhoppningsvis inte allt. Hoppas på att jag kan komma lindrigt undan med antalet körlektioner. Ska för övrigt försöka boka en testlektion under maj för att se vad det är jag behöver göra.
Nu ska jag logga in på Msn om det går
Glasögon
söndag, april 5th, 2009Jag har för övrigt beställt hem 6 st provbågar från favoptic. Utan styrka. Ett par kostar 295 allt som allt och resten 395. Det tycker jag är bra. Får hoppas att de är snygga bara. Jag vet hur de ser ut på en annan människa men man vet ju aldrig hur de ser ut på mig. SÅ nu är det bara till att vänta…
Kommentera gärna!
Min söndag
söndag, april 5th, 2009Nu är mina älskade vänner på väg till Trysil. De borde vara framme snart.
- När det var dags att packa in sig i bussen, så fick jag ett stort problem. Birgit började försöka få mig med iaf. Daniel bestämde sig för att hoppa av i sista sekunden pga att inte mådde så bra. Och då tycke B att jag skulle ta hans plats. Och då var Ljung så snäll att han erbjöd sig att vänta på mig så jag kunde packa ihop mina saker. Han skulle köra egen bil så han kunde vänta.
Efter mycket om och men, och snart visste alla att jag kanske skulle med iaf, så gick jag upp på bussen för att hålla mitt ”tal” som jag hade tänkt att göra redan från början. Och där sa jag nej.
Jag har i tre månader förberett mig mentalt på att jag inte skulle kunna följa med och så kommer de 10 min innan de ska börja packa in sig och säger att det är OK att ta brorsans plats. Så det blev rätt jobbigt. Men det var ett tufft beslut. Men jag kände att jag inte var redo. Även om B sa att hyrningen av skidor skulle typ lägret betala. Matsäcken kunde jag bara ta från Daniel. Men nej…
Nästa år.
Jag har precis ätit lagat och ätit en rätt kryddig men god kycklingsoppa. Jag är nöjd. Sitter och Bd-”chattar” med gb-inlägg. Riktigt drygt men roande. Funderar på om man ska ta en promenad innan det blir alldeles för kyligt ute. Men imorgon hoppas jag att vädret blir som i Sthlm igår, för då blir det musik, kaffe och läsning i solen. Hos mamma kanske??
söndag, april 5th, 2009
Att ha alldeles för höga förväntningar kan vara helt underbart, för man blir helt lyrisk och allting blir så otroligt bra, men sedan när man får reda på ”sanningen” så ångrar man sig och man blir väldigt arg på sig själv för att man faktiskt sa åt sig själv att inte göra en alltför ”big deal” av saken…
Så har det iaf blivit för mig nu. Dock är jag självklart glad och helt underbart sprallig. Men jag kommer nog inte vara det lika mycket inför imorgon. Men det är bara att inse fakta. Jag får vänta… tills stunden är inne. Det bara känns så bra, så rätt – men inget ska tas ut i förskott. Jag är bara glad ifall det faktiskt inträffar.
Jag önskar att jag kunde skriva varje liten detalj här på bloggen, bara för att ni ska få veta vad jag tjafsar om. För att ni ska kunna veta vilken lycka jag har och kanske få dela den med mig.
Jag hoppas att en dag kunna göra det. En dag.
Jag är glad hela tiden. Visst jag blir sur, arg men det går över mycket fortare än vanligt. Jag kan inte sitta still. Jag kan inte sova, för jag ligger och drömmer för mycket om vad jag vill ska hända och jag är nervös inför morgondagen ifall det händer något oväntat då. Jag har hela tiden överskottsenergi och vet inte riktigt hur jag ska ladda ur mig.
Sedan tror jag att det blir så extra spännande, för ingen vet. Jag har inte sagt ett ord till någon. Det är ingen som vet vad jag pratar om. Det är både skönt och sjukt irriterande, för då blir det extra ”hemligt” men samtidigt så har man inget bollplank eller någon som lyssnar på vad som händer.
Jag vet inte om jag ska vänta ett tag till med att berätta eller om det faktiskt är dags. Kanske nyttigt att ”avlasta” sig. Okej, avlasta är väl lite av ett dåligt ordval för det är inte direkt någon börda. Än. Men jag hoppas att det aldrig blir det. Fast det kanske är svårt att undvika.
Ni skulle bara veta hur många gånger jag har raderat ut vissa ord under detta inlägg för att jag har råkat nämna detaljer m.m. Men det är så svårt!
Orkar ni läsa mer? Det tror inte jag så därför tror jag att jag nu trycker på ”publicera inlägg”.






