söndag, november 15th, 2009
Kan ju berätta att det som fick mig att nästan totalt flippa ut i eftermiddags, var när jag fick ett sms av min älskade A vid fyra-tiden (hade ingen aning om tiden) där han skrev :
Jag fick panik.
Ungefär så här lät det i min hjärna: ”Va!! Är klockan så mycket?? Oj!? Då kanske man ska börja varva ner lite..” Men samtidigt så kände jag att något inte riktigt stämde. Sedan tittade jag lite närmre i meddelandet, jag såg att det gick att rulla nedåt. Så jag gjorde det… Och efter ett stort mellanrum så stod det :
Jag blev tokig. Helt plötsligt hade jag massa timmar kvar iaf. Jag trodde allvarligt att jag verkligen hade fel tidsuppfattning, för ärligt talat så hade jag inte tittat på klockan en enda gång under dagen, och jag brydde mig inte så mycket heller. Jag kände på mig att klockan inte var så mycket utan den var ”sen eftermiddag” men hur sen visste jag inte. Så jag blev lite smått svettig – helt plöstligt hade hela dagen gått.
A tyckte väl att jag inte hade blivit tillräckligt knäpp under den här helgen. Ja, nu kanske ni förstår hur lost jag har varit idag.
Jag tror att A’s mening med det här meddelandet var att jag skulle reagera på hur tidigt han skulle gå och lägga sig men istället fick han nog ett resultat han inte hade väntat sig – driva flickvännen till vanvett.
